Sitter och tittar på Alla Älskar Raymond på TV3 och applåderar frun i huset. Hennes man anser att han är värd mer och därmed att han är viktigare eftersom det är han som tjänar pengar i familjen. För att visa hur absurd han är skriver hon en lista över alla hushållstjänster hon gör, dessutom prissätter hon dem. När hon räknar ut totalen för året visar det sig att hon skulle tjäna mer än han. Helt rätt?! Ja, jag tycker det. Det hushållsarbete som utförs, många gånger av kvinnor, är minst lika viktigt som att tjäna pengar. Självklart klarar vi oss inte i dagens samhälle utan pengar men vi kan inte heller bara tjäna pengar. Tvätten måste tvättas, maten handlas och lagas, golven damsugas och barnen  passas. Därför kan man inte säga att det ena eller det andra är viktigare. Hushållsarbete och förvärvsarbete är värt lika mycket men på olika sätt. Något att tänka på för alla er som förvärvsarbetar men inte inser att även det hushållsarbet som er partner utför är värt något.

Det bör även tilläggas att kvinnor jobbar drygt 28 timmar obetalt (ex hushållsarbete, passa barn, trädgårdsarbete, serva bilen osv) per vecka medans män arbetar nästa 20 timmar obetalt. Det intressanta är att kvinnor och män arbetar lika mycket, cirka åtta timmar per dag om man sprider ut det över veckans alla dagar. Dock arbetar kvinnor lika mycket betalt som obetalt medan män arbetar dubbelt så mycket betalt som obetalt. Män och kvinnor kickar alltså in lika många timmar i veckan och deras arbete borde därmed vara lika mycket värt. Men tyvärr är det inte så i samhällets ögon, det obetalda arbetet ger ingen lön, pension eller högre sjukförsäkring. Det är med andra ord egentligen dåligt, i samhällets ögon, att arbeta obetalt. Eller? Självklart kan vi inte börja få betalt för det vi gör i hemmet MEN vi kan börja hjälpas åt. Män kan ta större ansvar hemma så att kvinnor kan förvärvsarbeta i större utsträckning så att skillnaderna utjämnas. Det män INTE borde göra, eller den som tjänar mest pengar i familjen för den delen, är att påstå sig mer värd för att han tjänar pengar. Vi bör alla slå ett slag för jämställda förhållanden.

Foto: Sofie Siegers

Nu har Lilo hittat upp på köksdörren också. Okej, hon fick lite hjälp att komma upp men det var väldigt spännande att spatsera fram och tillbaka uppe på dörren.

Gillar du action? Gillar du Science Fiction? Då är Surrogates filmen för dig. Den handlar om en framtid där vi människor inte behöver lämna vår bekväma fotölj för att leva våra liv. Våra surrogater lever åt oss, självklart en yngre, vackrare och smalare version av oss själva. Vi kan göra vad vi vill och vi kan leva hur som helst, inget händer. Det betyder att även om din surrogat dör gör inte du det. Eller? Tekniken har kanske tagit ett steg längre, eller är det människan som vill ha tillbaka sitt liv?

Filmens stora plus är dessutom att Bruce Willis har huvudrollen. En film väl värd att se

När jag var på träff med Svenska Kyrkan grundkurs hade vi ett pass om Internationella frågor. Passet inleddes med teologiska perspektiv eller argument i miljöfrågan. Vår föreläsare började med att presentera ett argument som hämtar sitt stoff från dels Skapelseberättelsen i Genesis (Första Mosebok) och dels från Uppenbarelseboken. Detta perspektiv går ut på att då Gud har skapat jorden och även bestämt när jorden ska gå under så är det bara för människan att förburka jordens resurser. Gud ser till att människan har det hon behöver och det medför att vi människor kan använda oss av det jorden ha att erbjuda. Med andra ord behöver inte människan hushålla eller förvalta jordens resurser, Gud tar hand om människan och en dag finns varken jorden eller människan längre. Inte som vi känner den idag. Detta synsätt representerad tydligen av den kristna högern i USA, åtminstone enligt vår föreläsare. Det andra perspektivet handlar om Global rättvis och skapelsemotivet vilket mer går ut på att människan ska förvalta jordens resurser, även detta går att belägga i Genesis. Ett synsätt som representeras av bland annat Svenska Kyrkan och Kyrkornas Världsråd.

Personligen trodde jag att en god kristen just förvaltade jordens resurser. Värnade om sina medmänniskor men också om djur och natur. Därför gör det första synsättet mig upprörd. Att det finns människor som kallar sig kristan och som samtidigt anser att jorden och dess resurser är enbart till för oss människor att förbruka. Inte konstigt att vi har de problem vi har idag med bland annat miljöförstörelse.

Nej, jag tycker det får vara stop för galna sysnätt som detta. Visst går det att läsa in i Bibeln att jorden är till för människan men det finns så mycket mer i Bibeln som talar för att människan bör förvalta jorden och att vi ska värna om varandra och om djur och natur. Dessutom har vi fått en fri vilja från Gud och ett sunt förnuft. Använd det istället för att rättfärdiga allt med Bibeln. Ta ert ansvar.

Igår kväll hade sambon hyrt med sig lite film hem, vi började med The Ugly Truth med Gerard Butler och Katherine Heigl. Filmen handlar om en TV-producent spelad av Katherine Heigl som har dalande tittarsiffror, för att få upp tittarsiffrorna anställer hennes chef en ny kille (Gerard Butler) som pratar relationer ur ett manligt perspektiv. Programmet kallas “The Ugly Truth” och går helt enkelt ut på att han gör ner kvinnor och berättar hur enkelspåriga män är. Helt kass och såå tråkigt. Det ska föreställa en komedi men jag tycker mer filmen var tragisk, för självklart avskyr huvudrollsinnehavarna varandra till en början för att slutligen bli kära i varandra. Jag tyckte inte filmen var värd att se, sambon satt dock och skrattade mest hela tiden så jag antar att det är en typisk killfilm.

På Svenska Kyrkans grundkurs fick vi rekommendationen att se filmen Luther för att få bakgrund och ökad förståelse för reformationen och vad som ledde fram till den Augsburgska bekännelsen. Filmen spelades in 2003 och Joseph Fiennes gör rollen som Martin Luther. Berättelsen tar sin början 1507 när Luther ger sitt liv till Gud i utbyte mot att blir räddad undan en storm, vi får sedan följa Luther som munk, doktorand i teologi, professor och självklart i sin kamp mot orätterna inom den romersk-katolska kyrkan. De orätter Luther själv finner och som leder fram till den Augsburska bekännelsen 1530 och splittringen inom den romersk-katolska kyrkan.

Filmen är på många sätt bra och visar Luthers kamp inte bara mot den etablerade kyrkan utan även mot Satan och hans eget inre. Om nu detta stämmer, att Luther brottades med sin tro på detta sätt och periodsvis var deprimerad kan vi inte veta idag. Men det ger en viss karaktär och känsla till filmen.

Till alla som är intresserade av Luthers liv, kristen tro eller reformationen rekommenderar jag filmen varmt.

Igår bar det av ner till Vadstena för vårens första träff med Svenska Kyrkans grundkurs, efter en lång tur genom ett snöigt Östergötland kom jag fram. I tid dessutom. Det tråkiga var att jag hade redan börjat bli förkyld och inte blev det bättre efter en tidig morgon, ett antal timmar i bilen och så lektioner på det. Idag vaknade jag dessutom ännu sämre och var tvungen att bege mig hemmåt redan på eftermiddagen, träffen slutar egentligen imorgon vid lunchtid. Att sitta och nyssa, snörvla, snyta sig är inge höjdare. Koncentrationen är dessutom inte direkt på topp.

Det var tråkigt att behöva åka hem tidigare och det känns så typiskt att jag går och blir sjuk precis innan en av Vadstena-träffarna. Det känns som om det går troll i dessa träffar, precis innan höstens andra träffa fick jag akut njursten och i samband med den fjärde träffen gick jag på en pencillinkur efter min tandoperation. Det är bara att hålla tummarna för att jag håller mig frisk inför vårens övriga fyra träffar. Nästa gång bär det av neråt i mitten på mars.

Vissa filmer berör, det kan vara svårt att säga varför de berör helt enkelt. Ikväll har jag sett en sån film – Jolene. Filmen är baserad på en roman av E.L. Doctorow och handlar om Jolene, en flicka som gifter sig vid 15-års ålder för att komma bort från alla de fosterhem hon bott på. Sedan får vi följa Jolene under ungefär 10 år i medgång och motgång, i glädje och i sorg. Hennes liv är många gånger svårt och tungt och hon råkar ut för det mesta under dessa 10 år. Att hon överhuvudtaget överlever är ett mirakel. Som jag nämnde innan, filmen berör.

Jag är barnsligt förtjust i romantiska romaner à la Harlequin. En av de författare som jag gillar bäst är Nora Roberts, hon skriver på ett bra sätt och hennes romaner är alldeles lagom. Det finns en central historia, det är romantiskt, dramatiskt och även lite erotiskt men det är inte för mycket av något. En del av hennes böcker har även filmatiserats, två av dem såg jag i helgen – Begravt i Glömska och På Slaget Tolv. Begravt i Glömska är en berättelse om en ung skådespelerska som flyttar in i sin mormors gamla hus, en mormor hon aldrig hann träff. Väl på plats i huet börjar hon drömma om sin mormor och därmed fundera över mormoderns död, dessutom blir hon förföljd. På Slaget Tolv handlar om en ensamstående mamma som jobbar som gisslanförhandlare, hon blir själv förföljd och måste försöka lösa fallet. Självklart innehåller båda filmerna även en kärlekshistoria *ler*

När det kommer till hennes böcker finns det en uppsjö, hon skriver ofta trilogier och många av dem är inte bara romantiska och söta utan även spännande. Tycker du om denna typ av film och böcker rekommenderar jag henne varmt.

Häromdagen insåg jag att den bit entrecote vi har i frysen hade legat sen augusti 2008. Entrecoten har alltså legat i frysen i 17 månader, jag började fundera på om det fortfarande går att äta köttet. Jag googlar och finner att kött kan ligga i frysen i 2-6 månader beroende på vad det är för kött. Vårt kött hade legat i 17 månader så det kändes som om jag helt enkelt borde kasta köttet. För att vara på den säkra sidan frågade jag mamma hur länge man kunde ha kött i frysen och berättade om den här biten entrecote. Hon menade på att det kan gå att äta den men det kan också vara så att den är dålig. Jag struntade i att kasta köttet och lät det hela vara. Idag kom jag på köttbiten igen då vi pratade om mat till imorgon, lördag. Så jag tog fram köttet och insåg ganska snabbt att det var helt mögligt. Nu har vi med andra ord slängt köttet, det är egentligen synd på en så fin bit kött. Sambon hade köpt gårdskött på väg hem från jobb i Oskarshamn. Men, men så går det ibland. Det enda tråkiga är att jag sitter här och mår illa efter åsynen av en bit fryst och mögligt kött.

Häromdagen skrev jag om en hemsk dokumentär som jag läst om i samband med litteraturgenomgången till min C-uppsats. Dokumentären handlade om hur man i Kina får välja vilken hund eller katt man vill ha till middag på samma sätt som vi väljer fisk eller hummer. Idag står det på DN.se “Hundar bort från menyn“. I artikeln berättas det att det är en lag på G i Kina som förbjuder både ätandet och serverandet av hund och katt. Det låter onekligen bra, det som förvånad är att det inte finns någon tidsplan för lagen. Är det ett seriöst förslag eller försöker Kina bara blidka västvärlden?

Foto: Sofie Siegers

Det här är en av Lilos favoritsysselsättningar, att aportera. Vi kastar hennes rosa gris, hon hämtar den och lägger den antingen vid våra fötter eller framför sig på sängen. Sen ska vi kasta den igen. Så här kan hon hålla på hela dagen.

Under våren ska jag bland annat skriva uppsats, nu är det dags för min C-uppsats i Tro- och Livsåskådningsvetenskap. Det innebär att jag kan välja ett ämne som faller in under systematisk teologi, religionsfilosofi eller etik. Funderingarna har gått lite fram och tillbaka och jag hade tankar kring följande ämnen:

- Torbjörn Tännsjö och hans filosofi, kanske i relation till vargdebatten.

- Kvinnosynen inom den syrisk-ortodoxa kyrkan i Sverige.

- Gudsbild hos tre kvinnliga präster under 1900-talet.

Med hjälp av de handledare som finns på kursen konstaderads det att Torbjörn Tännsjö och vargdebatten var det bäst lämpade ämnet så de senaste dagarna har jag försökt sätta mig in i debatten i media samt relevant litteratur. Idag blev jag klar med min projketskiss och det lutar åt, om det blir godkänt att jag tänker diskutera den aktuella vargjakten utifrån Tom Regans filosofi som djurrättsaktivist. Fokus kommer ligga på själva jakten av vargarna för att begränsa vargbeståndet och om det anses oetiskt finns det andra sätt att begränsa beståndet som kan ses som etiska, enligt Tom Regan. Än har frågeställningen inte riktigt fallit på plats men jag tror att det kommer lösa sig när jag sätter mig in mer i Tom Regans filosofi. Dock är det tungt, det är inte lätta saker han skriver om. Bland annat skriver han i inledningen till Tomma burar: En bok om djurrätt om en dokumentär som visar hur katter och hundar blir mat på restauranger i Kina. Det är fruktansvärt att bara läsa om det, tänk då att se det… *ryser*

Samtidigt ser jag fram emot uppsats arbetet och att få lära mig mer om ett ämne jag inte direkt är insatt i.

Förra helgen försökte sambon och jag få tag i biljetter till Snabba Cash men lyckades inte, idag var det dock lättare så nu har vi sett den. Jag har inte läst boken av Jens Lapidus och visste inte riktigt vad jag hade attt förvänta mig. Däremot känner jag mig lite besviken, filmen var ganska dyster och tragisk. I och för sig var det på sitt sätt bra, den visar baksidan av “snabba cash” och därmed av den undre världen. Som film var den mycket snabb i vändningarna och det var snabba scenbyten och klipp. Hela tiden följde vi filmens tre huvudpersoner Johan “JW”, Jorge och Mrado och det är troligen därför filmen är filmad på detta sätt. Dessutom variera språket hela tiden.

Vad ger jag den för omdöme? Jag vet inte riktigt. Den var varken bra eller dålig, däremot kommer jag inte att se uppföljaren på bio. Jag väntar tills den kommer på DVD.

Pol Roger Vintage 2000, suveränt god. Dropparna bara rann ner i halsen och jag ville liksom bara ha mer. Den får många stjärnor eller plus av mig och jag tror att resten av sällskapet uppskattade den lika mycket som jag, Till champagnen avnjöt vi tunnbrödssnittar med kallröktlax, crustader med kaviargrädde och kavringsstjärnor med löjrom. Allt smakade mycket bra, en applåd till kocken med andra ord mig själv *ler glatt*

Recept på Tunnbrödssnittar:
Ett tunnbröd
Två skivor kallrökt lax
Pepparrotsost, typ Cantadou

Bred cantadou över hela tunnbrödet, lägg på laxen, rulla ihop rullen, rulla gärna in den i lite folie och kyl en stund.

Recept på Crustader med kaviargrädde:
2 dl grädde
1 tub Ejdens orökta kaviar
Hackad röd lök
24 Mini Crustader

Vispa grädden lätt, rör ned kaviaren, fyll crustaderna, toppa med hackad röd lök.

Recept på Kavringsstjärnor med löjrom:
Kavring
Creme fraiche
Hackad röd lök
Löjrom

Tryck ut stjärnor i kavringen med en pepparkaksform, lägg på en klick creme fraiche och lite hackad röd lök, toppa med löjrom.

Det är skillnad på champagne och champagen, min favorit är Pol Roger Vintage 1999 men den går inte att köpa i Sverige just nu. Så det fick bli Pol Roger Vintage 2000. Jag hoppas och tror att den är lika god, återkommer senare ikväll eller imorgon med en recension. Ikväll ska champagnen avnjutas med lite snittar och annat mumsigt.

Har du sett reklamen med killen som lagar en smarrig pastarätt till sin kompis. Han ställer fram maten och det första kompisen gör är att ta fram ketchupen från kylskåpet för att sedan hålla ketchup över allt. Gör du det?

Själv älskar jag ketchup men egentligen bara till mina pommes på MacDonald’s eller till falukorv med makaroner. Annars använder jag ganska lite ketchup. Ikväll hade jag lagat spagetti med köttfärssås och min sambo hade ketchup till. Jag vet att det finns dem som gillar ketchup just till spagetti med köttfärssås men det skar lite i hjärtat ändå. Köttfärssåsen som blev så bra och var så god, eller?

Det var som den gången jag hade lagat enchiladas till en kompis. Jag hade aldrig gjort det innan och hade hållt på hela eftermiddagen. När jag serverar maten frågar han efter bearnaisessås. Bearnaisessås till mina enchiladas, nej då satte jag stopp. Jag svarade att han kunde få gräddfil men ingen bearnaisessås.

Är du sugen på en helt galen komedi så är Zack and Miri Make a Porno filmen för dig. Filmen är skriven och regisserad av Kevin Smith känd från filmer som Dogma. Det är med andra ord inte din vanliga romantiska komedi trots att det är just en romantisk komedi. Handlingen är ganska enkel, de två vännerna Zack och Miri delar allt men inser att de snart bor på gatan om de inte hittar ett sätt att betala sina räkningar på. Lösningen finner de i att göra en porrfilm. Resten får du veta om du ser filmen, det enda jag säger är att den är helt galen, ganska så rolig och definitivt barnförbjuden.

Brukar du tacka ja till inbjudningar om grupper på Facebook? Jag gör det inte, jag tackar nej. Kanske tackar jag ja, OM det är en grupp skapad av en vän och som jag känner igen.  Häromdagen gick jag däremot detta, jag fick inbjudan till gruppen ”2kr per medlem till jordbävningsoffren i Haiti”. Jag tänkte vara snäll, jag ville bidra och tänkte att det kan ju inte skada att gå med. Snabbt blev jag varnad av min mamma och gick illa kvickt ur. Tur var väll det, idag kunde jag läsa följande rubrik på svd.se: Trodde de hjälpte offren på Haiti – gick med i nekrofilgrupp.

Vidare skriver svd.se: 
Facebook-gruppen ”2kr per medlem till jordbävningsoffren i Haiti” samlade snabbt på sig över 200 000 medlemmar som trodde att de hjälpte de drabbade. Men då meddelades plötsligt att Svenska Nekrofilföreningen stod bakom – och att gruppens syfte var att flyga hem lik att ha sex med.

Jag kommer definitivt tacka nej till ALLA grupper hädanefter. Det här vill jag inte vara med om igen, det är rent ut sagt sjukt att marknadsföra sig på detta sätt och att helt enkelt lura folk. För mig spelar det ingen roll om detta var menat som ett skämt, det ÄR inte roligt och kommer aldrig att bli roligt att skapa en grupp för att sedan ändra den och därmed spela folk ett spratt. Skärp er!

Ja, då var tiden innen att skicka in intresseanmälan till Stockholms stift. Själv la jag min på lådan i förra veckan och idag kom ett trevligt brev ifrån biskopen. Det som händer nu är att jag kommer få en individuell plan för min gruppraktik och eventuella antagning. Så det är bara att vänta och se när, var och hur. *glad*

Det är helt enkelt bara att lita på mitt kall och på Gud och förhoppningsvis kan jag kalla mig prästkandidat i höst *ler*