Ikväll har jag ätit middag på Texas Longhorn nere i Hammarby Sjöstad. Jag var där med mamma, hennes man och så brorsan med familj. Vi satt ute och det var riktigt mysigt. Till middag åt jag Carne Casada Bontana, det är “en korg med nachochips som toppas med Texas no bean chili, cheddarostsås, hackad rödlök, gräslök, gräddfil & jalapenos.” Efterråt blev det Oreo Cookie Pie, men tyvärr var den ingen höjdare. Själva pajbotten var gjord av Oreo-kakor och så var den fylld med glass och någon form av choklad. Inte min favorit men maten var god och det var trevligt sällskap.

Häromdagen berättade jag att jag fått ytterligare problem med en nylagad tand. Tyvärr kan det vara så att den ste rotfyllas. Tandvärken vill inte ge med sig och jag lagade tanden för fyra veckor sen. Alltså borde den vara bättre. I fredags pratade jag med min tandläkare och bad honom skriva en remiss till rotfyllningsspecialisten så att han får titta på tanden och eventuellt behandla den. Nej, det ville han inte. Hans argument var att han var borta under juli månad, vad nu det har med saken att göra?

Nu är det måndag och tanden har som sagt inte blivit bättre. Jag ringde till specialisten och pratade med hans sköterska, mycket riktigt så behöver jag en remiss för att få komma till dem och det hade inte kommit någon idag. Så jag fick ringa till tandläkaren som inte var där. De hänvisade mig till St Eriks Tandakut och jag ringde dem, visst kunde jag få komma dit men de skulle troligen inte skriva en remiss. *suck* Så jag ringde istället till den tandläkare jag gick till i höstas. Där gick det bättre men jag fick en tid först på onsdag.

Fortsättning följer och jag är i alla fall glad att det finns värkttabletter..

Just nu läser KG Hammars bok Jag har inte sanningen, jag söker den. Jag fick boken med posten i fredags och ska läsa den innan första internatveckan med Svenska Kyrkans Grundkurs. Då jag ser fram emot grundkursen i höst kastade jag mig över boken. Den är skriven som en dialog mellan KG Hammar och Ami Lönnroth som är den som faktiskt har skrivit boken.

Boken beskriver KG Hammars tro och handlar alltså om den väg som din personliga tro är. Ordet personlig kommer ofta tillbaka. Det påpekas om och om igen att det inte finns några exakta svar på trons frågor då tron alltid är personlig och därmed är lite annorluna från person till person. Jag tycker detta är intressant och tror verkligen att det är så, att vi alla har ett visst mått av personlighet i vår tro men att vi sedan kan komma överens om ramar.

Vidare berättar KG Hammar om trons tre stadier, den institutionella, den kritiska och den mystiska. Han använder dessa tre stadier när han beskriver sin egen tro och den väg han vandrar. Han menar på att barnet är i den institutionella fasen, tror bokstavligen. Att konfirmanden är kritisk, ifrågasätter allt och att den vuxna kommer in i den mystiska fasen om denne inte överger sin tro under den kritiska fasen. Även detta tycker jag är intressant och jag kan känna igen mig i det. Jag har många gånger under den gångna terminen funderat över varför min tro ser ur som den gör, speciellt i förhållande till andra. Men jag tror verkligen att det ligger något i detta, i de tre faserna.

Det ska bli intressant att läsa klart KGs bok och se vart den slutar.

När jag var utbytesstudent i USA fick jag smaka något som heter Pop-tarts och kommer från Kellogg’s. Det är två brödbitar med sylt mellan. Sen är de antingen med eller utan glasyr på ytan. Man tillagar eller kanske rättare sagt värmer dem i brödrosten. Det är barnsligt gott och säkert onyttigt. Häromdagen när jag var nere i Hammarby Sjöstad hittade jag Pop-tarts på Fine Foods så jag köpte ett paket och idag åt jag en efter frukosten. *mums*

I söndags, nere i Östergötland hade jag turen med mig och plockade upp en fyrkläver ute i trädgården. Undrar om den för tur med sig?

På Wikipedia kan man läsa att fyrklävern är en genetisk missbildning och att de är väldigt ovanliga, mindre än en procent av alla klöver har fyra blad.

Var inte rädd av Ylva Eggehorn

Psalm 256

Var inte rädd.
Det finns ett hemligt tecken,
ett namn som skyddar dig nu när du går.
Din ensamhet har stränder in mot ljuset.
Var inte rädd. I sanden finns det spår.

Han älskar dig,
han väntar dig ikväll -
en kväll när du förstår hans hemlöshet
och hur han längtar efter dina steg :
från evighet har han stämt möte här.

Var inte rädd.
Det finns en mörklagd hamn,
du ser den inte nu, men färdas dit.
En dag skall du bekänna högt hans namn,
hans kärleks frid som ingenting begär.

Du är på väg.
En dag blir natten vit.
En dag och stjärnor växer ur hans famn.
Var inte rädd. Det finns en mörklagd hamn.
Du ser den inte nu, men färdas dit.

Igår var jag ute och gick med min älskling, vi stanade till i Gamla Stan för en fika. Vi valde ett fik vi inte varit på innan och jag tog en kopp te och en Apfelstrudel. Jag såg verkligen fram emot detta äppelbakverk men blev lite besviken. Dels värmde de den inte ordentligt och dels serverade de den med en liten klick vaniljsås. Jag hade hellre fått den varm och med vaniljvisp eller glass.

Hittade detta recept på Allt om mat. Dessutom läste jag på Wikipedia att Apfelstrudeln är från Österrike, trodde faktiskt att det var ett tyskt bakverk. Man lär sig något nytt varje dag.

Läste på Aftonbladet.se att även Farrah Fawcett avled igår, den 25e juni 2009. Farrah Fawcett är kanske mest känd som en av Charlies Änglar. Farrah blev 62 år gammal och kämpade in i det sista mot sin cancer.

Själv kommer jag framförallt ihåg henne från Charlies Änglar, men visst har hon gjort en hel del annat. Läs mer på Imdb.

Det jag dock tycker är tragiskt är att det inte har nämnt på TV4s Nyhetsmorgon att även Farrah Fawcett har avlidit. De pratar bara på om Michael Jackson, till och med nu när de pratar med Ronny Svensson om film så är det fokus på Michael Jackson. Borde de inte nämnt Farrah här? Jag tycker i alla fall det.

Sitter och tittar på TV4 Nyhetsmorgon och hörde precis att eftersom Michael Jackson dog inatt så kommer dagens program till stor del handla om det. Självklart är det tragiskt när någon dör, speciellt när personen ändå är så pass ung som Michael Jackson. Han var 5o-år gammal och fick hjärtstillestånd inatt. Läs mer på DN.

Själv fick jag reda på det vid 23-tiden igår då mamma läste det på sin Facebook. Det jag däremot inte förstår är hur det kan vara en så stor nyhet att det får ta över hela Nyhetesmorgon. Nu lär det dock pratas om det på TV, i radio och på nätet…

Jag vet inte vad jag ska säga, TV4 Nyheterna började precis och det första nyhetsuppläsaren Jenny säger är att hela denna sändning kommer att ägnas åt Michael Jackson. Hallå, det har hänt andra saker i världen. Saker som är minst lika viktiga om inte viktigare att prata om. *stor suck*

För någon månad sen eller om det till och med är längre tid än så hade jag väldiga problem med en tand. När jag fick pencillin började det bli bättre. Sen var jag och lagade två tänder på den sidan där det gjorde ont. Den första gjorde ont att laga men blev bra sen, den andra däremot var mycket lättare att laga men har strulat sen dess. Igår var jag hos tandläkaren för att laga ytterligare två tänder, tänderna på var sida om den sista jag lagade. Men då jag haft problem och det kan vara tal om en rotfyllning så ville tandläkaren inte göra något. Det han gjorde var att titta lite och så fick strök han på flour runt tanden. Tror ni det hjälpte? Icke sa Nicke, nu har jag mer ont och till och med så där panikartat ont. Det blir till att ringa tandläkaren så fort han öppnar… *suck*

Idag när jag satt inne på Klippoteket uppe på Östermalm passerade en äldre dam utanför fönstret. en dam endast iförd en tunn, kort tunika och ett par bikinitrosor. Där gick hon nästan avklädd på Sibyllegatan på väg ner mot Östermalmstorg. Inte var det snyggt och inte blev det bättre av att båda tunika och bikinitrosa både hängde på henne och satt illa. *suck*

Vad tänker folk när de kläder sig för att gå hemifrån?

Min sommarkurs Teologi och Skönlitteratur startade direkt efter att mina ordinarie kurser var slut. Kursen handlar om att analysera skönlitterära texter ur ett livsåskådningsperspekiv. Det låter kanske lite flummigt, det är precis så det känns just nu. Första veckan var en ren läsvecka och under förra veckan, midsommarveckan gjorde vi diverse inlägg i första seminiariet.

Det handlade om att analysera och jämföra Första Mosebok kapitel 2 och 3 med Gustaf Frödings dikt Mannen och kvinnan. Det handlade även om att göra en livsåskådningsanalys av valfri dikt från kompendiet i kursen, där valde jag dikten Landet som icke är sv Edith Södergran. Sedan skulle vi även kommentera minst två av våra kursares inlägg. Det var intressanta uppgifter om än lite knepiga då jag framförallt inte är van att läsa poesi.

Men jag har tagit mig igenom den första uppgiften eller seminariet. Nu återstå två PM som ska vara klara i mitten på juli och sedan är det ett seminiarum till och avslutningsvis en hemtenta.

Tänk vad det kan snurra i huvudet, vad tankarna kan gå runt, runt och runt. Börjar faktiskt tycka att det är ganska så jobbigt att gå och fundera på framtiden. Att flytta från stan eller inte, det är ganska stora beslut även om det självklart alltid går att flytta tillbaka. Av ekonomiska själ är det bra att flytta, det går att få tag i en lägenhet billigt och jag har ett jobb. Å andra sidan är det så mycket av allt runtomkring som finns i Stockholm. Vänner, familj och även en hel del kring både studier och kyrkan. Å andra sidan är det svårare att få en lägenhet här i stan och det ser lite annorlunda ut på arbetsmarknaden.

Så, vad är viktigast? Att kunna forsätta plugga samtidigt som jag jobbar. Att ha en bra och ganska billig lägenhet? Att vara nära familj, vänner och kärleken? Hm, varför går det inte att få alla på samma ställe?!

Vallmon

I ditt inre växer en Vallmo. En delikat, öm, vacker och sensuell blomma som gör sig mäktig tillsammans med sina vallmobröder och systrar på ett vallmofält. Ensam är inte vallmo stark, nej snarare väldigt skör. Detta är något som vallmosjälen kritiserar sig själv för och bygger där upp både en mur och ett självförakt vilket resulterar i själslig olycka. Olyckan är då inte heller en svag en eftersom att vallmon helst längtar efter romantisk frid…Hon står helst på sitt vallmofält i symbios med resten av naturen och få låta sina känsliga blomblad bli smekta av den ljumma sommarkvällsbrisen. Vallmon är av en naturromantisk natur och skulle egentligen inte vilja så mycket annat i livet men piskar sig ändå för att inte underprestera. Vallmon är ju tyvär en fåfäng blomma och jämför sig för mycket med andra blommor. Helt enkelt svag för omgivningen och dess strömmningar (störningar) vilket försämrar Vallmons förmåga att finna sitt egna nirvana trots att det skulle kunna vara så oändligt. Vallmon ska se till att inte vara ensam, kom ut med din person så som den bara är. Du är älskvärd som du är, ta inte ifrån dig själv din egna skönhet och livets skönhet genom att försöka vara något annat. Tillåt dig vara den vallmoblomma du faktiskt är, världens vackraste blomma enligt många men inget du bör bry dig om. Själsliga nyckelord: Frid, natur, sinnlighet, gemenskap

Jag har blivit erbjuden jobb nere i Stockaryd, Småland. Visst känns det lite nervöst men det är ett bra jobb och det ger mig chansen att göra klart min utbildning och ta ut min teol.kand. Det svåra är att bestämma var jag ska bo. De senaste dagarna har jag funderat mycket på Östergötland och då någonstans utanför Mjölby ute på Östgötaslätten. Närmast till hands är hus och som jag känner just nu skulle jag trivas i hus. Å andra sidan insåg jag idag att då det är 12 mil till jobbet och man jobbar i regel 5 dagar i veckan, i snitt 21 dagar per månad så blir det många mil och därmed många kronor till bensin. Det var mindre kul att inse.

Så nu sitter jag och tittar lite på hur det ser ut på boendefronten nere i Stockaryd. Fick så sent som idag ett samtal från det kommunala bostadsbolaget och det finns en 1a med kokvrå ledig omgående och så blir en 1a med kök och en 2a lediga under sommaren. Det känns mer och mer som att det får blir en lägenhet i Stockaryd, åtminstone till att börja med.

Fast jag får nog fundera lite mer

Jag har återigen varit nere i Östergötland denna gång för att fira Midsommar. Det som slog mig är att det är egentligen helt fantastiskt roligt med dialekter. Mina vänner bor i närheten av Väderstad. Jag som Stockholmare tycker att det ska uttalas Vädesta… Det tycker inte Östgötarna, de säger snarare Värsta.

Sen säger de ju katig om en person där nere, jag säger snarare kaxig… Det finns säkerligen många fler exempel och jag tycker att det roligt. Ibland förstår man knappt varandra och Sverige är trots allt inte såå stort.

 Jag vill önska alla min läsare en Glad Midsommar. Njut av ledigheten och titta in för djupt i glaset. Å du, kom ihåg att det är inte vädret utan sällskapet som gör dagen…

Själv åker jag ner till Östergötland om någon timme för ett par dagars ledighet.

PS Vill du veta mer om varför vi firar och har firat Midsommar så står det en del intressant på Wikipedia.

Jag sitter och tittar på Providence på Kanal 5. Avsnittet idag är helt underbart, eller i alla fall en av kommentarerna. I dagens avsnitt firar de Thanksgiving och då lagar man kalkon i USA. Brorsan i serien skämtar med kalkonen och i skämtet ingår att han tar den färdiga kalkonen och brottar ner den på mattan. Den yngre syrran blir halv hysterisk och säger “I have even watched Martha Stewart”. Som att det vore ett straff att titta på henne och hennes matprogram. *s* Där ser man, är man yngre och ska laga en fantastisk middag så vänder man sig tydligen inte till gurun Martha.

Sitter och tittar på TV4s Nyhetsmorgon och de pratar om alla Midsommarfirare, anledningen är att idag är den stora resdagen ut på landet och i landet. *ler* Själv var det meningen att jag också skulle åka ut i landet och fira Midsommar idag. Fast jag är rätt glad att jag inte ska åka idag, om vi trots allt gör det tror jag allt att det får bli efter 18-19 ikväll då det tydligen borde lugnat ner sig lite.

Den andra stora frågan inför Midsommar är vädret, nu har jag hört att det ska bli soligt och fint i söder och norr men inte i mellersta Sverige. Det betyder att det blir regningt och trist i Stockholm. Så jag får verkligen överväga om det inte är läge att lämna stan i helgen.

Glad Midsommar!

Nu har jag fått det besked jag har väntat på. Jag har fått nytt jobb och flyttar därmed söderöver. Nej, jag har inte ändrat mig. Jag tänker fortfarande bli präst men då CSN bara beviljar studiemedel i 6 år och jag redan pluggar i flera år så behöver jag jobba under resten av studietiden. Så nu i juli börjar jag som behandlingsassistent på ett behandlingshem nere i Småland. Samtidigt kommer jag att läsa klart min teol.kand och därmed fortsätta mina präststudier. Bostadsorten blir antingen mitt ute på Östgötaslätten eller nere i Sävsjökommun. Vi får se, till att börja med kommer jag iaf att bo hos goda vänner.

Det trodde ni inte, att jag skulle flytta ut på landet. Inbiten Stockholmare som jag är