Så var måndagen den 30 augusti här och höstterminen vid Uppsala Universitet drar igång. I höst ska jag läsa Bibelvetenskap på c-nivån, fortsättningskursen i hebreiska. Jag ska även skriva mitt examensarbete, problemet är att jag inte riktigt vet vad jag ska skriva om. Uppsatsen ska vara inom ämnet tro- och liv men även vara tvärvetenskaplig. Jag är inne på att skriva om Luther men hur vet jag inte, speciellt inte med tanke på den tvärvetenskapliga vinklingen…

Under hösten läser jag som bekant Svenska Kyrkans grundkurs på distans vid Vadstena Folkhögskola parellet med kurser vid Teologen i Uppsala. En av mina kurser på Teologen är Religionshistoria B2, en av delkurserna är en uppsats om 7,5 högskolepoäng. För någon vecka se gick det ut ett mail om att alla kursdeltagare skulle maila in sitt uppsatsämne till ansvarig lärare. Min tanke var att skriva om kvinnoprästdebatten så jag mailade in det. Döm av min förvåning när jag fick ett mail tillbaka där jag blev upplyst om att det inte var religionshistoria utan kyrkohistoria. Så det var bara till att tänka om. Men jag hade tur, ansvarig lärare erbjöd mig individuell handledning för att komma fram till ett lämpligt ämne. Idag var jag på det mötet och det var mycket givande och jag har nu ett ämne och en frågeställning att utgå ifrån. Ämnet är kvinnlig omskärelse och frågeställningen är ungefär “Vilka orsaker eller förklaringar finns det till att traditionen av kvinnlig omskärelse fortsätter här i Sverige?”

Det känns lite konstigt om inte fel att säga att ämnet kvinnlig omskärelse intresserar och fascinerar mig men det gör det. Så det ska bli riktigt intressant att fördjupa sig i ämnet. Om du är intresserad så rekommenderar jag varmt Waris Diries böcker En blomma i Afrikas öken, Ökenblomman återvänder och Smärtans barn. Jag har läst alla tre och ingen av dem lämnade mig oberörd. Kvinnlig omskärelse är inte ett lättsamt ämne men ett väldigt viktigt sådant och jag önskar att det uppmärksammades mer än det gör. Jag kanske kan bidra till det på något sätt.

Just nu läser jag en delkurs i Tros- och Livsåskådningsvetenskap C1, delkursen heter Religion, Språk och vetenskap. De senaste dagarna har jag tagit mig igenom den första kursboken och skrivet ett PM om den, boken är skriven av Karin Johannesson och heter Gud för oss. Om den non-metafysiska realismen och dess konsekvenser för religionsfilosofins uppgift och natur. Det jag framförallt fastnade för i boken är Johannessons resonemang kring hur vi relaterar till Gud, om vi ses Gud som något ouppnåbart som existar utanför vår värld – Gud-i-sig -  eller om vi snarare ser Gud som någon som finns här ibland oss och som vi kan relatera till med våra egna begrepp och med vår verklighet – Gud-för-oss. Personligen gillar jag mer bilden av en närvarande Gud, en Gud som jag kan prata om och relatera till med mitt eget språk.

Det som dock slog mig ikväll när jag var på En väg till livsmod och tillit är att det är svårt att prata om Gud. Det är som om vårat eget språk inte riktigt räcker till. I gruppen samtalade vi om Gud ifrån ett antal beskrivande ord från Bibeln. Men på något sätt kunde ingen riktigt beskriva vad Gud är för henne eller honom. Med andra ord blir språket otillräckligt, betyder det att Gud lever utanför vår värld, vår verklighet? Eller betyder det bara att Gud är större än oss och att vi därför inte helt och fullt kan förstå Guds natur och därmed förklara den?

Jag är inte säker på svaret men jag vet att det är nästintill omöjligt att exakt säga vad Gud är för mig.

I måndags började min universitetskurs, jag ska läsa Tro- och Livsåskådningsvetenskap C1. Kursen är en distanskurs om 15 hp och den går på halvfart. Den är uppdelad på tre delkurser och först ut är Gudsbils och treenighetslära. Nu i helgen började jag läsa kurslitteraturen, för tillfället läser jag A Brief History of the doctrine of the Trinity av Franz Dünzl. Boken handlar om den tidiga kristna kyrkan och synen på treenigheten. Än så länge har jag inte läst mer än en tredjedel men boken är intressant. Den visar på olika kyrkofäder, teologer och filosofer och deras resonemang kring treenigheten. Med andra ord hur kristendomen kan räknas som en monoteistisk religion trots att den ser på Gud som en treenighet av Fadern, Sonen och den Heliga Anden.

Det som dock slår mig när jag läser texten är att det hela tiden handlar om olika sätt att tolka Bibeln. Att i Bibeltexter läsa in olika sätta att tolka relationen mellan Gud å ena sidan och Fader, Sonen och den Heliga Anden å andra sidan. Hur dessa tre hänger ihop trots att kristendomen anser sig ha bara en Gud. Det jag också hela tiden slås av är att forskare försöker att förklara kristendomen intellektuellt, men går det verkligen?

När jag läst klart boken och en kortare text om ett antal teologer på området ska jag komponera ett PM och treenighetsläror. Det kommer bli en utmaningen men en utmaning jag ser fram emot. Dock önskar jag att jag hade lite mer vägledning eller att jag hade läst kursen som en campuskurs och då fått en eller ett par föreläsningar. Men jag ska nog kunna ta mig igenom kursen. Efter det här momentet ska jag läsa ytterligare två böcker för att sedan skiva en hemtenta. Någon gång i oktober är det dags för nästa delkurs, Religion, Språk och Vetenskap.

I måndags publicerades det sista momentet i min sommarkurs Teologi och Skönlitteratur, hemtentan. Tentan bestod av två frågor som vardera max fick vara fyra sidor långa. Deadline är nästa torsdag, den 20e augusti kl 10:00.

De senaste dagarna har jag förberett mig och idag skrev jag själva tentan. Det gick ganska så bra, jag är nöjd med resultatet och det känns skönt att vara klar. Det innebär att jag får några dagar helt ledigt innan Svenska Kyrkans grundkurs drar igång på onsdag. Dock tror jag att det blir lugnt i skolan nästa vecka. Allvaret börjar nog veckan därpå. Sen sätter min universitetskurs igång den 31 augusti. I höst blir det Tro- och Livsåsådning på C-nivån. Självklart på distans då jag kommer befinna mig nere i Vadstena.

Jag ser fram emot studierna och har redan beställt litteraturen för första delkursen, Gudsbild och Treenighetslära. Nu är det bara att vänta och se vad kursen har att ge. Samma sak gäller grundkursen.

Har precis haft ett långt samtal med en av studievägledarna på Teologen i Uppsala. Det har klargjort en hel del och jag har fått hjälp med att lägga upp mina stuider så att min examen uppfyller Pastoralinstitutets krav. Det känns såå skönt och jag är såå tacksam för hjälpen. Tänk att det finns så underbara människor.

Att läsa till präst är alla gånger inte det enklaste. Eller själva studierna är egentligen inte så svåra, det stora problemet är att få kläm på vad som krävs för att bli antagen till Pastoralinstitutet. Jag tror dock att jag har fått ihopp det, det som krävs är:

- Svenska Kyrkans Grundkurs som läses på folkhögskolan, för min del blir det Sigtuna

- Teol.kand examen som ska innehålla 67,5 poäng Bibelvetenskap, 15 poäng Svenska Kyrkans Tro och Liv samt 37,5 poäng Tro- och Livsåskådning. Utöver det krävs också ett huvudämne, i mitt fall blir det nog Tro- och Livsåskådning. Vill ha en bred examen som förstår religion i stort och vilken roll den spelar i dagens samhälle. Dessutom kan jag använda en termin av mina tidigare stuider *glad*.

- Pastorala ramen, tre kurser som ges vid Ersta Sköndal Högskola. Det är en samtalsgrupp och så liturgisk sång och röst och gestaltning.

Sen är det dags att bli antagen till Pastoralinstitutet vilket självklart kräver att jag redan är antagen prästkandidat i mitt stift. Ansökan skickar jag in i januari 2010 för att förhoppningsvis kunna bli antagen under sommaren/hösten 2010. När jag väl är antagen prästkandidat ska jag även medverka vid ett antal hel/halvdagar vid stiftet.

Som ni ser är det en del att hålla reda på och en del att ta sig igenom innan själva prästvigningen. Men jag tror att jag fått med allt och att jag förstått vad som krävs av mig. För säkerhetsskull har jag dock tänkt boka in ett möte med studievägledaren vid Teologen. Måste få lite poäng tillgodoräknade och dessutom fråga hur jag får loss poäng från min fil.kand som ska ingå i min teol.kand. Inte lätt det här inte *s*.

Jag tror att jag har bestämt mig nu, det blir till att vara ledighet med en sommarkurs på teologen. För någon vecka sen såg jag att det fanns platser kvar på sommarkursen Teologi och Skönlitteratur.

Så här står i Uppsala Universitets kurskatalog på nätet:

Kan läsning eller skrivande av skönlitteratur vara uttryck för människans existentiella sökande? Denna kurs presenterar olika religionsvetenskapliga ingångar till skönlitteratur texter. Studenten stiftar bekantskap med skilda tillvägagångssätt för att studera skönlitteratur inom bibelvetenskap och livsåskådningsvetenskap. Under kursen kommer studenten även i kontakt med religionspsykologiska perspektiv. Kursen går ut på att öva texttolkning med särskild inriktning på existentiella frågor.

Kursbeskrivningen gjorde mig nyfiken och jag har nu bestämt mig för att detta blir min sommarsysselsättning. Ska även på en intervju imorgon för ett lönejobb, det är bara 1 dag/månad och skulle passa mig bra. Lite pengar i sommar och så lite studier och en hel del ledighet. Dessutom löper jobbet på under terminen så då det ger lite behövliga extra pengar. Nog om det… kursen känns intressant för att jag tror att den kan ge ett bra verktyg inför framtida predikningar och även andra moment i kyrkan, så som konfirmandundervisning. Jag skriver och berättar mer om kursen när den sätter igång.

Jag började plugga på universitetet direkt efter gymnasiet, alltså som 20-åring. Eftersom jag spenderade ett år som utbytesstudent i USA gick jag ut gymnasiet ett år senare än de flesta. Att börja på universitetet var spännande och kul, det var inte heller så svårt. Jag har framförallt läst ämnen där jag haft hemtentor och det kändes som en fördel. Att skriva hemtentor, PM och uppsatser har jag tyckt om. Salstentorna i ekonomi var däremot inte lika roliga, men det gick vägen och jag blev i alla fall godkänd. Jag lärde mig snabbt hur man skulle plugga och framförallt hur jag skulle formulera mig för att göra mina lärare nöjda.

För snart ett år sen började jag plugga på nytt, först var det magisterkursen i statskunskap och nu är det hebreiska och Svenska Kyrkans Tro och Liv. Jag har dessutom ytterligare två år på teologen innan jag är klar med min teol.kand. Den examen som krävs för att kunna prästvigas. Ända sen jag började plugga igen har jag tyckt att det inte är lika lätt. I statskunskapen kom jag aldrig riktigt underfund med vad som krävdes av mig i alla PM jag skrev. Böckerna vi läste var dessutom väldigt gamla och vi hade sällan verklighetsanknytning. Det var inte vidare roligt eller inspirerande. jag började fundera en del över det där med att börja studera på nytt, att göra det efter att man jobbat ett antal år. Jag tror helt klart att det är svårare då, jag köpte inte lika lätt det lärarna sa och jag tyckte inte alltid att litteraturen var relevant. Nu när jag läser teologi känns det betydligt bättre, speciellt eftersom det krävs en hel del egen reflektion. I alla fall i kursen Svenska Kyrkans Tro och Liv. Det jag däremot har problem med är våra hemtentor, uppgifterna känns inte alltid så relevanta och jag förstår inte alltid vad det är jag lär mig. Men det kanske är så när man varit borta fårn den akademiska världen ett tag. Eller så har jag helt enkelt blivit lat och presterar inte lika bra

När jag gick på gymnasiet så hade jag bestämt mig för att plugga teologi och bli präst, jag hade tagit reda på vad som krävdes av mig och hur jag gick till väga för att bli präst. Jag sökte Linköpings Universitet i första hand och kom in. Hösten 1998 började jag läsa Religionsvetenskap A och trivs helt klart med studierna. Det jag däremot kände var att jag var för ung för att bli präst, om jag gick raka vägen skulle jag prästvigas som 25-åring. För mig kändes det inte helt bra, jag kände att jag behövde mer livserfarenhet och slutade därför efter första terminen.

Jag började jobbar med lön och fortsatte mina studier ett halvår senare, denna gång med inriktning på nationalekonomi. Det kändes dock inte rätt och jag återupptog mina teologistudier hösten 2000, denna gång på Johannelunds Teologiska Högskola. Målet var fortfarande att bli präst, denna gång slutade jag dock för att jag inte trivdes på Johannelund. Skolan var alldeles för frireligiös för min smak. Under de år som kom blev det statsvetenskap, företagsekonomi, nationalekonomi och självklart lite teologi. Det hela slutade med en fil kand i statsvetenskap och jag fortsatte att jobba med lön och utvecklades inom HR. Hela tiden fanns dock tanken på att bli präst, jag hade hela tiden tänkt att vid 35 är jag redo. Så i höstas återupptog jag mina studier och läste då magisterkursen inom statsvetenskap och nu är det teologi som gäller. Under min termin med statsvetenskap kände jag att nja, det här är inte riktigt min grej. Å så hamnade jag på teologen. Nu känns det helt rätt och jag vet att jag vill bli präst.

Det jag dock funderar på är vad som hade hänt om jag fortsatt med teologin redan för 10 år sen. Hade jag varit präst idag eller hade jag för eller senare ändå tyckte att jag var för ung. Spelar åldern någon roll eller handlar det om att känna sig mogen för en prästtjänst.

För mig tror jag att det handlade om att jag behövde få se mig omkring, få testa andra studier, få jobba ett tag. Att helt en enkelt låta beslutet växa fram. Idag känner jag att det här verkligen är det jag vill.

Äsch, sitter nog mest här och funderar på vad som hade hänt om jag bestämt mig tidigare. Om inte annat hade det varit mycket enklare, jag hade inte behövt oroa mig för CSN Men det går inte att göra något ogjort och om jag gjorde det hade jag inte varit den jag är idag och det vore ju synd.

Idag har jag varit på kursstart för kursen Religion och Genus på teologen i Uppsala. Kursen handlar om just religion och genus, det handlar om att belysa världsreligionerna med hjälp av genus. Det handlar även om de feministiska tolkningarna av världsreligionerna. I denna kurs kommer vi att behandla kristendom, judendom, islam, buddhism och hinduism men även new age.

Första kurstillfället var väldigt spännande då vi fick ett antal definitioner av begrepp som kommer användas i kursen. Vi pratade även kort om diskursanalys, en metod vi ska använda oss under kursens gång. Sen var det självklart en massa prat om praktiska saker så som examination, vad som är obligatoriskt och kursensupplägg.

Det som dock förvånade mig var frågorna om hur stor del av betyget som utgörs av PM respektive hemtentan samt vilka kriterierna är för att få VG. Är det verkligen det viktiga i kursen? Innebär det att du som kursdeltagare fokuserar din energi på kursen beroende på vad som är viktigt för examinationen och vilket betyg du vill ha?

Själv så har jag hoppat på kursen för att jag tycker att den verkar intressant, för att jag tycker att genus är väldigt viktigt och inte minst när det kommer till religion. Jag uppskattar dessutom en krs som försöker relatera genus till flera av de stora religionerna. För mig som blivande präst är det intressant att känna till hur de andra religionerna fungerar. Dessutom har jag alltid varit intresserad av religion, all religion. Men det jag däremot känner är att kriterierna för kursen och betygsättningen inte är lika viktig. Visst vill jag klara kursen men det tror jag att jag gör om jag gör mina inlämningsuppgifter och min hemtenta. Ett bra betyg, ett VG är trevligt men på något sätt inte nödvändigt. Min erfarenhet säger att betygen spelar inge större roll sen när man väl avslutat sina studier. I det fall betygen spelar roll är om jag ska söka en doktorandtjänst men inte annars. Så, varför lägga energi på det vid kursstart istället för på kursen. Det hela löser sig nog ändå.

Vad gör man när klockan är halv fyra på morgonen, man har vaknat för fyrtioelfte gången och kan bara inte somna om. Ja, tillslut går i alla fall jag upp. Så nu sitter jag här framför datorn och bara väntar på att världen ska vakna upp. Gymmet öppnar först kl 6 så det är ett par timmar kvar tills dess.

Det snurrar mest i huvudet just nu. Många frågetecken kring att bli präst. Mitt stora problem är att jag redan tagit en examen och i och med det nästan använt upp mina CSN-terminer. Det går att ansöka om dispens, men det är inte alls lätt att få det. Så det troliga är att jag måste jobba och plugga samtidigt, att försöka ta så många poäng det bara och jobba så lite jag bara kan, rent ekonomiskt. Tidigare har jag jobbat med lön och personalfrågor men det trivs jag inte alls med. Har till och med svårt att jobba med det enkom för att tjäna pengar. Det enda andra jag egentligen kan är ekonomi, så det blir till att söka jobb som ekonomiassistent. Det bästa vore ju om det var en tjänst där lönen är förhållandevis bra, då behöver jag inte jobba lika många procent

Sen är det frågorna kring studierna, kommer jag in på Svenska kyrkans grundkurs till hösten. Vill jag läsa den på heltid, internat eller på deltid. Visste vore det enkelt att läsa den på deltid, då har man kurs en helg i månaden under ett år. Men samtidigt tror jag att det finns en poäng i att läsa den på heltid och bo på skolan. Att verkligen få stöta och blöta sin tro med likasinnade. Så det får nog bli det alternativet i första hand. Ska nog söka tre skolor, Hagaberg, Sigtuna och Vadstena.

När sen den är klar så måste jag börja pussla ihop examen, det saknas några poäng bibelvetenskap på B-nivån och sen är det C-nivån kvar. Jag måste även läsa mer av ett tredje ämen, har redan börjat med religionshistoria så det får bli mer av det. Sen tar jag nog in en del av mina andra poäng som en valfri termin. Allt för att minimera den kvarvarnade studietiden.

När väl det är klart så är det de 3 årens aktivt engagemang i kyrkan, verkar vara svårt att göra något åt det, vilket i och för sig även det har sina fördelar. Det är också ett sätt att testa sig själv och att förebereda sig själv. Som sagt, många funderingar. Den största är nog ändå, tänk om jag går igenom allt detta och så säger stiftet nej sen. Vad gör jag då?

Idag hade Ersta Sköndal Högskola ett informationsmöte för dem som funderar på att bli präst. Då jag funderat på det fram och tillbaka i över 10 år gick jag dit. Medverkaden under mötet var:

David Kindbom, rekryteringsansvarig, Stockholms stift

Elisabeth Christiansson, prefekt, Ersta Sköndal högskola

Inger Hansson Danared, kaplan, Ersta Sköndal högskola

Det var en intressant information och jag fick bland annat veta att det krävs en 3 år lång kontakt med en församling innan man kan lämna in en intresseanmälan till stiftet. Under dessa 3 år ska man dessutom vara aktiv i församlingen, alltså i gudstjänter, konfirmander och annan verksamhet. Sedan är det Svenska Kyrkans grundkurs som går på ett antal folkhögskolor i landet. Egentligen är det nog så att det är en bra början då man verkligen stöter och blöter sin tro under den tiden. När man gjort detta är det 4 år på Universitetet och sen 1 år på Pastoralinstitutet. Någonstans mitt uppe i studierna ska man alltså lämna in en intresseanmälan också och förhoppningsvis bli antagen som prästkandidat.

För mig innebär det att nu söka Svenska kyrkans grundkurs och hoppas på att bli antagen till hösten. Sen är det fortsatta studier på teologen i Uppsala. Har ca 2 år kvar. Det innebär även att jag måste fördjupa den kontakt jag har med min hemförsamling och få till de 3 åren. Sen är det bara hålla tummarna för att det går vägen med intresseanmälan.